Lång dag.



Jisses vad denna dagen känns lång!
Vi (Jag och Devin) klev upp klockan 9.30 ungefär. Martin klev upp vid 6-tiden efter att han bytt på Devin. Jag har börjat be Martin byta på honom 1-2ggr per natt. Förut tyckte jag att det var ju lika bra att jag gjorde det då jag ändå är vaken och skall mata honom. Men nu känner jag vad SKÖNT det är att slippa. För hur det än är så är man jädrans trött och en sak mindre att göra känns väldigt skönt! Även att det är bäst att passa på att utnyttja Martins hjälp nu medans jag kan. För imorgonkväll börjar han jobba igen =(

Jag tycker att det känns jättejobbigt att han ska börja jobba. Jobbigt å va ensam ju =( Nu då man har vant sig vid att ha honom hemma. Även att han ju jobbar eftermiddag varannan vecka, och det känns jättejobbigt att behöva gå och lägga sig själv. Tror bestämt jag har blivit bortskämd nu sen Devin kom. Sen har jag blivit lite räddare också. Jaja.. Han kommer att börja jobba vare sig jag vill det eller inte, så det är väl lika bra att vänja sig =)

Imorse oljade jag in bänken som hör till utemöbeln, jisses vad lång tid det tog. Trodde i mitt stilla sinne att det skulle gå relativt snabbt, men då man är minst sagt ringrostig, för att inte säga totalt ovan, att olja in möbler så tog det sin lilla tid. Jag har iaf. målat på 2 lager och nu står den på tork.

Vi är bjudna på middag ikväll, härligt! Så nu vill jag att Martin ska komma hem (Han är och hjälper en kompis med veden. Det är även dit vi ska på middag senare) så jag kan duscha. Visst, jag kan duscha även fast han inte kommit hem. Men då Devin är lite orolig just nu vill jag inte låta honom ligga ensam och vara ledsen medans jag duschar. Nej jag väntar nog på Martin istället.

Men nu måste jag mata min lilla skrotis, eller byta på honom. Hör hur det sprakar i vagnen just nu, haha! Sötisen min då.
Jaja.. höres

Greys Anatomy


Jag har just sett dem 3 sista avsnitten från denna säsongen. (Alltså dem som redan visats i USA. I Sverige är säsongen lite annorlunda och dem bryter INNAN dem riktiga sista avsnitten. DUMT!!

Jag ska inte avslöja någonting förutom att dem två sista (sitter ihop liksom) är dem bästa avsnitten jag någonsin sett, och själva avslutet är fenomenalt bra, haha!!)
Nu ska jag se dem sista avsnitten av desperate housewives också!!

Devin ligger och myser på min mage just nu! Så himla gosigt, jag ska nog gå och lägga mig snart. Känner mig helt urlakad och trött!
Imorgon (under förutsättning att det är fint väder) skall jag olja in vår nya utemöbel. Vi var och köpte olja idag, mörkbrun olja. Blir nog kanon det =)

Jaja.. adjöss

Åh så härligt!

Just nu sitter jag, Martin och Devin (Devin ligger i sin vagn) ute på altanen och myyyser i kvällssolen i vår nya utemöbel. Livet leker!! Devin sover så gott ute i friskluften, skönt för honom (och MIG)

Inatt/imorse var han vaken mellan 5 och 8, det hade kanske inte varit SÅ farligt om det inte vore för att vi gick och la oss klockan 1 och jag skulle upp klockan 9 imorse. Efter många om och men slutade det med att han somnade på min mage i vår säng! jag la mig nere i fotändan så inte Martin skulle fäkta med en arm eller så. Och så sov vi i en timme tills klockan ringde, eller nej förresten det var nog Mamma som ringde. Men det kommer ABSOLUT inte bli en vana att ha honom i sängen. Jag har starka åsikter emot det. Men då det bara rörde sig om nån timme imorse så tänkte jag: Skit samma!! Vi brukar ju ligga och vila i sängen tillsammans på dagtid ibland. Han älskar att ligga på min mage och jag älskar att ha honom där, så varmt och mysigt =)

Idag var vi och vägde lillskrutten, 4000gr väger han nu det lilla matvraket. Följer kurvan exakt. Han är så himla stark i nacken, är nog bara fråga om dagar innan han håller upp det helt själv. BVC-tanten tyckte att vi skulle lägga honom på mage mer så han får träna ännu mer, då kommer han att lära sig snabbare. Så ikväll innan vi ska sova så tänker vi mysa ett tag i sängen och skrutten ska få ligga på mage och träna sin lilla nacke samt bröstmuskler.

Imorgon skall vi åka in till stan och uträtta lite ärenden bl.a. köpa repgips, köpa ett batteri till gräsklipparen, köpa lite andra småsaker och sen avslutar vi med att fira min morfar som fyller år. Blir nog trevlig, skönt att komma ut och göra lite saker ibland. Man fastnar lätt hemma i soffan annars, jag skulle jättegärna vilja ha ork till att vara ute i detta fina väder mer på dagarna, men jag orkar helt enkelt inte. Låter för tragiskt, men min kropp kan helt eneklt inte uppbringa mer ork än till att amma och sköta skrutten. Men jag antar att det jämnar ut sig med tiden. Det är trots allt bara 16 dagar sen han föddes.

Jo men justja, vi har ju faktiskt haft främmande idag också, Daniel och Caroline kom hit och hälsade på. Jättetrevligt att träffa dem, även att Devin fick SUPERFINA kläder, tack så hemskt mycket. Det är väldigt uppskattat som sagt!

Vill även tillägga (SKRYYYTA, haha nejdå, men jag är jätteglad och stolt) att jag har gått ner 5kg. Alltså 5kg mer än vad jag vägde innan jag blev gravid. eller nej det är fel, 7 kg mer än innan jag blev gravid, men 5 kg mer än vid inskrivningen på MVC. Efter jag fött gick jag ner alla kilo jag gick upp (7kg) och sen på 2 veckor har jag gått ner 5kg till. Men faktum är att redan efter första veckan hade jag gått ner 4kg. Så det går lite långsammare nu, men det går  åt rätt håll iaf. och tro inte att jag bantar eller nåt sånt. För i ärlighetens namn har jag sällan levt så osunt som jag gör nu. Oregelbundna mattider och saft och godsaker hela dagarna. Men jag antar att det är ammningen som gör susen.
  Fast jag måste börja skärpa mig och åtminstone FÖRSÖKA äta lite mer regelbundet och röra på mig mer. Men nu är det så att mina fogar fortfarande gör fasligt ont då jag går så jag vill ta det lite lugnt med promenaderna tills det har gått över.

Jaja, nu ska jag passa på att hänga tvätt medans Devin fortfarande sover, för det börjar dra ihop sig till matning!

Godkväll på er.

Bilder m.m.




Första badet igår!
Han tyckte det var jättehärligt, tills att vattnet började bli lite kallare, då var det INTE populärt =)

Just nu sitter jag och Lilleman i soffan (Han ligger bredvid mig) och myser och kollar på riskförlossningar. Jag orkar inte sitta vid datorn så ofta nuförtiden så ni får nöja er med lite sporadiska uppdateringar.

Imorgon skall vi på BVC och väga Devin igen, får se hur mycket han har gått upp i vikt. Då han föddes vägde han ju som bekant 3605gr. 6 dagar därpå vägde han 3485, han gick alltså bara ner 120gr vilket är bra, tycker jag iaf =) 4 dagar efter det vägde han 3720, alltså upp 235gr på 4dgr. Han äter och frodas vår son, hehe! Så det ska bli spännande att se vad han väger imorgon.

Ammningen
Ja, denna ammning.. =) Jag trivs ju som sagt skitbra med att amma, jag tycker att det är super att ha maten med mig. Man slipper värma och strula med flaskor och grejjer. Även att ja har MASSOR med mat och den tycks vara fet och god, för han sover väldigt bra och verkar väldigt belåten.
Men jisses vad jobbigt det var medans min högra bröstvårta var en enda stor sårskorpa, ett tag gjorde det så ont då han åt där att det kändes som jag skulle svimma, liksom svartnade framför ögonen. Men i fredags blev jag tvungen att åka och köpa mellanlägg och bröstvårtskräm. JA, alla säger att bröstmjölken är det bästa att smörja med. och det är den säkert, men den verkar INTE smärtlindrande, det gör krämen. Så nu har jag smort och smort som en galning, samt använt mellanlägget på det högra bröstet och nu börjar det äntligen bli bättre. Jag har fortfarande en stor spricka i bröstet som blöder till och från, men skorpan är borta och det ser rent och snyggt ut. Så snart kan jag nog skippa mellanlägget äntligen. Tycker det är omständigt och jäkligt att använda det. Mycket enklare att bara sätta ongen till bröstet utan att krångla dit den där grejen först! Alltså det är ju inte så krångligt egentligen, men Devin brukar alltid lyckas pillra bort den runt en 5-7 ggr (Och mjölken sprutar åt alla håll och kanter) innan han äntligen tar den till munnen.
Jag har även börjat sova med ammningsbh:n på, jag tänkte vänta tills att såret var HELT läkt, det är ju viktigt att lufta.. Men jag blev helt enkelt för less på att ständigt vakna i en stor mjökpöl, så nu är det BH som gäller även på natten.

Nu börjar min skrutt vakna och jag måste gå och pumpa ur lite ur ena bröstet som känns som om det håller på att explodera.
Hoppas att min mjölkproduktion börjar lugna ner sig snart, för annars kommer jag få antingen mjölkstockning eller "pumparmbåge" hahaha!!

Jaja.. Natti








Mjölkko


(Taget med mobilen och linsen var smutsig)

Ja, jag känner mig som en mjölkko! Jag går här hemma och läcker mjölk hela dagarna, ändå är det rätt okej under dagtid då jag har BH på mig, men nätterna är hemska. Sängkläderna är riktigt äckliga nu, måste byta ikväll innan i lägger oss. Jag lovar att lakanet snart kan stå av sig själv. 
   Osså är jag nyduschad nu, vilket inte känns särskillt smart med tanke på att jag vet att imorgonbitti kommer jag vara alldeles kladdig i bröstmjölk igen, men men. Jag kände mig helt enkelt så vettig och äcklig förut så jag var tvungen att duscha. Så fort mitt högra bröst har läkt ska jag börja sova med ammningsBH, men som det är nu måste jag lufta så mycket som möjligt om det ska ha nån chans att läka.

Inatt har jag inte sovit mycket. Devin VÄGRADE äta ur högra bröstet, jag satt och trulade i 30-40min men sen fick jag ge upp, gav honom det vänstra tillslut. Vid 3 på natten orkar man inte tjafsa särtskillt länge. Nästa gång han vaknade (klockan halv åtta) vägrade han också ta det högra, även då fick jag ge mig. Mest för att jag var så fruktansvärt utmattad. Jag var helt knäckt på morgonen.. Alldeles för nära till tårar och allmänt slut!

Han har vägrat det högra bröstet några fler gånger under dagen, men han har faktiskt ätit ur det några ggr också. Jag har en teori om att han inte vill äta ur det p.g.a att det är så himla svullet. Hela vårtgården är svullen i princip, och jag har ju så överjävligt ont där. Jag går just nu och luftar med bara linne på mig, och till och med tyget gör jätteont mot bröstet. GUD så jag hoppas att det går till sig inom en rimlig framtid.
Jag VILL ju amma, och jag tycker att det är jättehärligt då han inte krånglar. Smärtan tar jag gärna, bara jag ser att han mår gott. Men då han vägrar ta bröstet är det ju inge roligt, och det tyder ju på att det är något med det som han inte tycker om. Men som sagt misstänker jag att det är sullnaden han inte gillar, för jag har provat med allt annat, lagt honom åt andra hållet, pumpat ur bröstet lite först m.m. 
   Jag kommer inte ge upp ammningen p.g.a min förbannade bröstvårta som trulas. Det ska mycket till innan jag ger upp!

Idag har mamma varit här, hon hade med sig lite prylar som vi fick samt glass och maränger. Även att hon gjorde riktig chokladsås som vi smaskade i oss, oh sa gott det var!

Igår var vi på ICA tillsammans för första gången jag och Devin. Det gick jättebra, jag satte babyskyddet i en vagn och så gick vi och strosade där inne.
Nänu, nu babblar jag mest. Ska lägga in nån bild men sen ka vi se lite på tv!
Bajj bajj


Såriga bröstvårtor!



 


Än en gång vill jag passa på att tacka för alla kommentarer. Dem värmer =)

Mina bröstvårtor är nu i princip två sår.. Det började på BB (Vi blev kvar där i 2 dygn för han vägrade ta bröstet ordentligt, låg mest o småsnuttade) med att han sög fel osv. så jag fick blåsor på ena tissen, blåsorna har nu avancerat sig till stora sår som det blir skorpor på mellan varje ammning. Fast dessbättre har det blivit nästan helt bra nu på vänstra bröstet, högra är lite värre däran men även där märker jag av en förbättring, hoppas det blir bättre snabbt bara, för det är fruktansvärt smärtsamt, blir alldeles yr då han äter från det högra. Jag har gett mig fasen på att inte använda mellanlägg, barnmorskan sa att dem funkar bra och så, MEN bröstet tömms inte riktigt om man använder dem, så kan jag klara mig utan att använda dem så är det bra. Plus att jag vill att det ska läka på egen hand =) Jag smörjer med bröstmjölk hela tiden nu och som sagt börjar det kännas bättre även på högra.

Martin har nu bytt hela TVÅ bajsblöjor, jag är så stolt över honom så! Han har lite fobi för bajsblöjor förstår ni. Men han gör ett jättebra jobb faktiskt.
    Natten till igår ramlade navelsträngen av, och tack gode gud för det, för JISSES vad det stank. Kunde knappt hålla i pojkstackarn utan att få kväljningar. Men trots den stanken så var det inte infekterat eller så. Det såg jättefint ut, det bara stank ändå =(

Inatt har han varit lite kinkig, han vägrade att äta ur högra bröstet, han sög litegranna sen gjorde han en grimas och såg jättesur ut. Måste ha smakat förbaskat illa. Första gången han vaknade orkade jag inte trula nå länge, så då fick han andra bröstet istället. Men andra gången han vaknade var han tvungen att äta ur det högra, annars har det nog exploderat. Efter en halvtimmes strul o stök sög han äntligen ordentligt på det, åh så skönt det kändes. Är så mysigt då man verkligen hör att dem får i sig massor, då han ligger och sväljer och låter sådär mysigt =)

Hahaha, ja justja.. Efter Devin hade ätit andra gången inatt (runt 4-5 tiden) så var han väldigt orolig oh hade svårt att somna, vilket resulterade i att jag låg vaken också. Men PRECIS då jag hade somnat till (Devin också) så vaknar jag av att det är jordbävning i sängen och ett jäkla liv. Jag flög upp alldeles förvirrad och inser tillslut att det är Rambo som i sömnen krypit in under sängen, sedan vaknat och fått panik. Hela sängen skakade när han hoppade och flög därunder (Okej han HOPPADE inte, han är ju faktiskt rätt så stor, men han krumbuktade sig kraftigt skulle man kunna säga). Martin kastade sig ur sängen och försökte hjälpa honom ut, men han var helt panikslagen, ribborna under min madrass flög åt alla håll och kanter och han fastnade med sitt halsband på något vis under sängen, men tillslut lyckades Martin lyfta på sängen och hundstackarn sprang därifrån. Han lär nog aldrig sova i närheten av vår säng igen skulle jag tro, hihi! Mitt i hans panikanfall så måste han ha tömt en analsäck eller nåt i den stilen, för det stank nåt så vedervärdigt under sängen, och det var ju ganska mörkt, så vi trodde han hade bajsat på sig i ren panik. Men då jag lyste med ficklampa var där inget bajs eller någonting. Bara en fruktansvärd stank. Så förmodligen tömde han som sagt en analsäck. Han har aldrig gjort det förut, men någon gång ska ju vara det första!

Nu liger Devin och pratar för fullt, så jag ska gå och byta hans blöja, hörde hur det sprakade där förut, men han sov så gott så jag ville inte väcka honom. Men först ska jag leta reda på nån ny bild att lägga upp.

Ps.Direkt efter förlossningen hade jag gått ner allt som jag gått upp under graviditeten. Och sen vi kom hem har jag gått ner 3-4 kg till. Härligt =)

Tackar tackar!


Ja en får börja med att tacka för alla kommentarer!

Nu är min skrutt en hel vecka gammal, kan ni tänka er? =)

Jag tänkte börja med en kort genomgång av förlossningen. Eller kort o kort, vi får se vart det slutar, jag har en förmåga att skriva ganska långt.

Det började iallafall där vid 00.15 tiden med att vattnet gick (Natten till Tisdag alltså) Jag låg i sängen och hade inte riktigt somnat då det gjorde ont som katten i magen samtidigt som jag kände ett "plopp" inne i kroppen. Hhm tänkte jag, undra vad det var, men jag låg kvar ett tag i sängen. Insåg tillslut att jag nog måste kissa en gång till innan jag lägger mig och då jag har kommit ca. 10 steg börjar det rinna vatten utmed mina ben. Det var en rätt äcklig känsla, som att kissa på sig men inte kunna knipa av liksom. Obehagligt värre =) Jag sa till Martin: -Älskling... Vattnet går nu.
-Jasså? Vad ska vi göra dådå?

Haha.. Aja.. Jag tog mig ner till toaletten, lämnade ett fint blött spår efter mig!
Medans jag satt där började jag få ont i magen, inte som värkar, utan mer som konstant mensvärk. Sen ringde jag förlossningen och pratade med dem, dem ville att jag skulle komma in på en koll. Sagt och gjort for vi in dit, men det vet ni ju redan. Så nu ska jag fortsätta EFTER att vi for in andra gången.:

Bilresan in var fruktansvärd, fy fan för å sitta i en bil då man har värkar. Även att vi var tvungen att stanna först hos Martins föräldrar för att lämna nycklar till huset (Så de kunde hämta Rocky), sen åkte vi en bit tills Martin kom på att han glömt att lägga ut nå nycklar till chefen sin. Så det var bara att vända. Efter det blev nästa stopp i Matfors där vi lämpade av Rambo hos min mamma.

Inne på förlossningen: Vi fick gå in i ett intagningsrum, där satte dem CTG som ag fick ligga med i ca 40 min tror jag. FRUKTANSVÄRDA 40min, jag ville ju kliva upp och stå ibland under värkarna, men serrni det gick ju inte med den förbaskade CTG:n på magen. Hursomhelst tog dem av den efter en stund, även att dem "böjde fram" livmodertappen, som var lite väl bakåtlutad i deras tycke. DET gjorde ont. Sen fick jag äntligen duscha, en sån befrielse, värkarna gjorde fortfarande ont som fasen men dem blev mer uthärdliga. Jag satt nog där i en timme eller mer, har lite svårt med tidsuppfattningen. Men efter duschen fick vi gå in i förlossningsrummet (nr. 4 för den som undrar, hehe) Där sattes ännu en CTG. Dem satte även en skalpelektrod på bebisen. Nu är klockan runt 9-9.45

Jag minns inte så mycket, för jag var helt borta mellan alla värkar. Dels p.g.a att jag inte hade ätit någonting (FÖD ALDRIG BARN PÅ TOM MAGE)  Dels för att jag inte sovit någonting och dels för att smärtan var så fruktansvärd.
Men vid 11 tiden började jag använda lustgasen, men jisses så besviken jag blev, tyckte inte alls att den fungerade så bra som dem flesta tycker att den gör) Den enda jag märkte var att läpparna domnade. 1 eller högst 2 ggr blev jag lite förvirrad och fnittrig, men det var i samband med att dem höjde lustgasen. Men tillslut stog den på max och jag tyckte fortfarande inte att den hjälpte mot smärtan, den tog liksom inte udden av värkarna som den så stort skall göra. Så jag bad om EDA. Även den var en stor besvikelse, först och främst stack doktorn fel flera gånger, jag har 5-6 märken bak på ryggen som vittnar om detta. Jag hörde mitt i min dimma att han sa: Men.. här är ju bara ben.
Jaja, tillslut blev den satt, men hjälpte den? NOPP!! Värkarna gjorde precis lika ont som tidigare, dem tröstade mig med att det kunde ta upp till 20 min innan den nådde full effekt. 20min gick, och ännu INGEN effekt. Dem höjde edan till max, men fortfarande hände inget, eller jo det gjorde det, mitt högra lår domnade. Men det märkte jag inte förrän efter förlossningen var klar. Dem ringer narkosläkaren igen men då hade han inte tid att komma. Vilket var lika bra för då dem kände efter var jag öppen 9cm.

kl. 14.10 har de noterat i journalen att jag börjar känna tryckkänsla neråt, jag stod då på knä i sängen och JISSES vad det var jobbigt, efter ett tag säckade jag liksom ihop i varje värk så då fick jag lägga mig ner i gynställning, nu plockades även benstöden fram och handtag fälldes upp. NU kom även det värsta med hela förlossningen, att ha krystvärkar men att inte få krysta i dem. Det är det svåraste jag någonsin gjort, varenda muskel i kroppen kämpar och trycker neråt, och det är näst intill omöjligt att kontrollera sig och slappna av. Men jag gjorde det, med hälp av Martin och en stackars barnmorska som jag slet tag i och tvingade att stanna och flåsa med mig =) Jag var totalt livrädd för krystvärkarna, dem var så kraftfulla och jag tyckte inte alls om att känna noll kontroll över min kropp. Men tillslut kom barnmorskan in och kände på mig och sa att nu fick jag följa med min kropp och börja krysta. Då var klockan 15.40. Klockan 16.14 är vår lilla Devin född. Vilken underbar känsla det var då han ploppade ut, han kom med en sån väldans fart så barnmorskan höll inte på att hinna ta emot honom. Navelsträngen var dock lite väl kort, så dem blev tvungen att klippa den innan han kom upp på min mage, men innan dem la upp honom såg Martin en snopp och tänka sig vad glad han blev, haha. Han utbrast: Men det ÄR ju en pojke, och tårarna sprutade på honom. Jag själv låg mest och tyckte att det var jävligt skönt att det var över. 
   6 min efter Devin är född kom ännu en krystvärk och i den kom moderkakan ut. Känder i princip ingenting, det var bara skönt då den kom ut. Tittade även på den, såg inte alls äcklig ut, Marin däremot tyckte den var äcklig =)

Martin har sagt under hela graviditeten att han absolut inte skulle TITTA då bebisen kom ut, han skulle hålla sig uppe vid mitt huvud. Men dröm om min förvåning då jag ser hans klotögon där ere tillsammans med barnmorskorna, haha. Han hade blivit så nyfiken då han såg skalpelektroder åka fram och tillbaka så han blev tvungen att titta. Sen tittade han även precis då Devin kom ut, han sa att först kom ett hav av fostervatten sen flög han ut med en väldans fart. Han tyckte att det var jättefachinerande och inte alls äckligt. Det var inte alls blodigt som han hade föreställt sig.



Det var min förlossning det.. och det ska jag säga er; Fikat efteråt var det godaste fikat jag någonsin har ätit!



Såhär kan man se ut alldeles efter att man krystat ur sig en onge:
 Haha.. Lite smått förvirrad =)
 Även Martin var sliten efteråt!


Här är min lilla skrotunge: Devin 3605gram 50cm
Denna bilden är tagen alldeles nyss när han ligger och vilar. Han är vaken ganska sällan så bilder då han har ögonen öppna är sällsynta. Men så fort han vaknar sen (vilket han bör göra när som helst) så ska jag försöka ta en bild då han tittar.

Just nu sitter jag och väntar på att DHL ska komma med vår nya utemöbel, äntligen kan vi sitta ute och äta =) Gud så mysigt det kommer bli!

Jaja.. Nu ska jag passa på att plocka undan lite medans han fortfarande sover.

NU!!!!!


Nu är det dags kära vänner.
Jag sitter i skrivande stund med värkar och vatten som sipprar/rinner. Vattnet gick klockan 00.15 och strax efter det kom värkar/sammandragningar.

Vi var in på förlossningen för en kontroll, fick ligga med CTG i ca en timme, allt såg jättebra ut och vi blev hemskickade. Men efter att vi har kommit hem så vägrar värkarna komma med MER än 3.5min mellanrum. Det är alltså ganska tätt mellan dem, dem varar runt en minut. Jag har försökt vilat, tagit alvedon, duschat slut på varmvattnet.. Men allt utan resultat. Värkarna vägrar komma med mer mellanrum. Så jag ringde just in till förslossningen, dem tyckte jag skulle ta mig en rejäl fika (äta NU???) och sen komma in.

Alltså jag begriper ju att jag måste äta för att få energi till det som komma skall. Men jag får inte i mig nånting nu, jag åt en kiwi då vi kom hem. Men nu kan jag inte föreställa mig att stoppa någonting i munnen.

Nu ska jag gå och väcka Martin och be honom packa ner det sista i väskan (som jag för övrigt fick stresspacka inatt då vattnet gick... Bra framförhållning Ellenor)
Jag kan inte röra mig utan att jag nästan knäar ihop av smärta =( Har haft 2 värkar medans jag skrivit denna text.

Ni som står mig nära kommer att hållas uppdaterade, och ni andra får helt enkelt vänta ;)

(Nu blev det plötsligt 3 värkar istället för 2 *suck*)

Förresten vill jag bara lägga till att det är förbaskat äckligt med fostervatten som rinner ur en precis hela tiden. Går just nu runt i sjukhusets stora blöjor och snygga nättrosor.

Adjöss

Vrålåket är här nu!



Idag har vi (Jag och Cissi) hämtat vagnen a.k.a vrålåket! Jag är supernöjd med den och nu står den hemma i matsalen med raggartärningarna upphängda och ser allmänt fin ut =) Nu saknas bara en skitonge att lägga däri. Hehe!
Ska försöka klämma ur mig den innan denna veckan är slut, vi får se hur det går med den saken.

Ska knäppa kort på vagnen men jag har inte orkar ännu, kameran är nämligen ute i bilen och dit känns det just nu väääldans långt!



GRATULERAR
Jag vill passa på att lägga in ett stort grattis till min kusin Cissi som idag den 12:e fyller 23år. Igår gick hon även ut med att dem väntar tillökning, så det blir grattis x2 
  Jag antar att du redan vet hur glad jag är för er skull, jag vet ju hur pass gärna du vill ha ett syskon till Oscar!

Nu ska jag se lite på tv, känner mig rastlös samtidigt som jag inte har nån ork i kroppen att göra något. Och så fort jag väl gör något får jag sånna hemska sammandragningar så jag vill bara krypa ihop i soffan =(

Aja...
Ha det så bra allihopa!

Helgen lider mot sitt slut. Förhoppningsvis min graviditet också..




Barnprat
Ja, idag är det söndag och alltså 2 veckor kvar till beräknad födelse av ongen i min mage. Själv har jag dock inga planer på att gå så länge till =)
  Nu i helgen har det kommit fler spår av slempropp och jag hoppas verkligen att det sätter igång snart. Visst, två veckor är inte länge och det kan jag väl stå ut. Men grejjen e den att den 19:e måste Martin iväg till Överhogdal och jobba, vilket inneär att det blir bortaliggning hela den veckan. Jag kan ju inte direkt förbjuda honom från att åka, vi måste ju ha pengarna och han måste jobba. Men det jag sagt är att om han ej har nån mottagning på mobilen vill jag inte att han ska åka. Men om det skulle vara så att mina värkar startar när han är där så får jag ju ringa honom vid första känningen, då borde han ju hinna hem. Annars får väl svärföräldrarna mina skjutsa in mig så får Martin möta upp oss på sjukhuset. Man klarade ju sig förr utan karlarna så det går nog nu å. Men visst skulle det kännas skönt om han var hemma då det satte igång.
   Alltså har jag bestämt mig för att ongen skall ut till veckan =) Nu är det färdknäppar av olika slag som gäller. Igår blev det lite motion i form av promenad. Idag skulle vi gå lite i skogen och kolla på vår mark, men det var folk som stog ivägen där vi tänkte parkera, så vi tog en biltur istället. Men en väldigt skumpig sådan, då vi körde i skogen mer eller minre. Så det kanske kan räknas det också! Men vi har några fler punkter på listan som skall betas av, så vi får se hur det går. Barnmorskan har ju sagt att ongen kan gott få komma ut nu, så jag har inget dåligt samvete alls att jag vill att den ska komma ut =)

Tabberas x 2
Igår var vi på 30-årskalas hos Caroline och Daniel, det var riktigt trevligt! Vi var först dit på dagen och gratulerade o överlämnade present, sen or vi till Huljen och hälsade på farmor samt hämtade lite pärer. Efter det bar det hemöver igen och sen for vi tillbaka till Daniel och Caroline, där grillade vi och hade väldans trevligt. Härligt att komma ut bland folk, man får passa på nu medans man kan!
  Vid 00.30-tiden åkte vi hem och sov. Eller rättare sagt: Martin somnade som en stock medans jag låg och spelade spel på min mobil och led av hans snarkande.

Sen i eftermiddag skall vi på tabberas nr. 2. Min kusin Cissi fyller ju HELA 23 år imorgon, så hon har en liten bjudning idag för tjocka släkten (jag då alltså, haha) Så vi ska dit å snylta lite tårta o busa med Oscar. Han är för go lillskiten =) Hoppas bara att jag kommer ihåg att ta med mig grejjerna jag har lovat att ta med hem till Cissi. Har lovat det i några veckor nu, men mitt minne är i det närmsta obefintligt så det har alltså inte blivit av. Men idag MÅSTE det ske.. Glömska jag! Bäst jag går ner och lägger fram dem redan nu!

Nu ska jag knåpa ihop något litet i Paint som Cissi ska å, haha. En fin teckning kanske!

Jaja..
Måste gå nu (Hann inte ta några magbilder igår, eller snarare glömde vi, och sen då jag väl kom på det låg vi redan i sängen så då sket vi i det)

Snarkande män.

        
      



Igår var finalen i Rock-on, Martins band kom 2:a vilket var heeelt okej. Dem som vann var hur bra som helst och förtjänade definitivt att vinna! Huvudsaken var ju iaf. att dem slog "watertouch" Hihihi. Även att domarna sa att det var extremt nära mellan 1:an och 2:an, så det var ju positivt.

Efter en vinglig hemfärd (E14 är dålig och bilen är spårkänslig + att Martin körde och han är inte van att köra sin egen bil stackarn, haha) gick jag ut med Rocky så han fick pinka och bajsa (Rambo var hos "farmor och farfar" över natten) sen satte vi blommorna Martin fick av mamma i vatten. Efter DET gick vi o la oss, det tog ungefär 30sek (jag överdriver verkligen inte, kanhända att det till och med är en underdrift) så började Martin toksnarka, även att han redan låg på sidan. Jag sparkade och sparkade utan någon som helst respons, började därför slå lite lätt med armbågen. Då inte detta hjälpte petade jag honom i ansiktet med pekfingret tills han vaknade och vände sig om till andra sidan. Då blev det knäpptyst och jag lyckades också somna. DÖM om min förvåning då klockan var så mycket som halv sex då jag vaknade nästa gång, var helt underbart att få sova så länge utan att vakna. Jag gick ner och kissade sen la jag mig igen, i hopp om att inte vakna en enda gång innan klockan 8, (Martin skulle upp då) Men tji fick jag, för då satte han igång att snarka igen, och lättväckt som jag är vaknade jag heela tiden, men eftersom taktiken att peta honom i ansiktet hade varit så effektivt på natten så tog jag till den även imorse. Funkade kanonbra, han vaknade varenda gång och la sig sedan på sidan. Bara för att somna och rulla tillbaka på rygg o börja snarka igen. Sen upprepades hela scenariot ungefär femtioelva ggr tills hans klocka ringde. Härlig morgon, ellerhur ;)

Efter att Martin klivit upp for han och hämtade hem vår "minsting" Rambo. Men jag "sov" vidare till klockan 9 ungefär. Om man kan kalla det sömn dock vet jag int. För jag låg mest och försökte hitta ställningar som inte gjorde ont. Varför kliver man bara inte upp istället för att ligga o tjura? Ja jisses.
   Tillslut klev jag iaf. upp och då såg jag det nyaste avsnittet av Grey´s, nu är det spännande gott folk ;) Till det åt jag ett äpple och 2 varma kanelbullar. Guuud så gott!!

Nu sitter jag och funderar på om jag ska ta på mig lite kläder och gå ut i det till synes underbara vädret. Kanske ska ta med mig hundarna ner till fotbollsplanen och se vad somförsiggår där. Alldeles nyss började dem nämligen spela musik därifrån, och eftersom det ligger bara ett stenkast från vårt hus så hörs det jätteväl. Så mysigt, får sommarkänslor!!

Sen ska vi iväg och gratulea Caroline som fyllde 30 år igår.
Detta fick mig just att tänka på nåt Martin sa i vintras, då jag fyller 30 ska jag få en hund av honom. En yorkshirterrier Toy, haha.. Jag VILL ju alltså ha en sån. Men liiite lustigt är det nog att planera nåt sådant 8 år i förväg ;) Jag hoppas ju på att få/köpa en lite tidigare än så. Vem ska Rambo annars busa med va? =)

Aja.. NU ska jag gå och klä på mig.
Martin är förresten och gräver åt en kompis om det var någon som undrade.

Adjöss.

(Ska höra med Martin sen då han kommer hem om han kan ta bilder på min mage så ni får se hur den ser ut nuförtiden)


skönt väder


Jag vet att det regnar och är molnigt. Men jag tycker det känns skönt för en gångs skull. Jag är nämligen så rackarns trött och slut. Har tokont i ljumskarna och bäckenet också. Hade det varit soligt ute då hade man suttit här i soffan med dåligt samvete, men nu känns det bara skönt. Liiite dåligt samvete har jag, för jag känner att jag borde ta en dusch, göra mig iordning och åka på ica o handla lite mat. Men det får bli sen. Jag måste vila en stund först.

Sen ikväll/eftermiddag har vi föräldraträff, sista träffen nu! Ikväll skall det vara en särskilld pappagrupp, det blir nog bra det =)

Min mage har varit hård som en fotboll nu i flera dagar. Jag känner mig som en enda stor sammandragning, skitjobbigt. Man kan ju inte röra sig som folk =(

Jaja, nu ska jag ner och se om det tog sig i pannan. För en gångs skull så fryser jag faktiskt. Men det var bara 18 grader då jag klev upp. Och jag har slängt i Martins jeans i tvättmaskinen, kom sen på att han ska ha dem ikväll (Tvättar alla hans finjeans nu) så jag måste göra upp en eld så elementen blir varma så att jeansen hinner torka innan vi ska åka.

Jaja.. Hejdå

Tävling nr.2



image55

Jag är med och tävlar om ett presentkort på MQ värt 500:-

Klicka här för att gå till tävlingen

Greys Anatomy


Förra veckan var det ju ingen Greys. Jag blev lite less på detta så jag tog och laddade ner alla avsnitt som fanns tillgängliga på internet =) Så nu ligger jag 4 avsnitt före Sverige. Och lagomt till onsdag (Egentligen tisdag) så kommer nästa avsnitt ut, perfekt. Så då ni sitter och tittar på Greys, Avsnitt 10 på onsdag så ser jag på avsnitt 14. Det är så spännande såå =)

Helgen
Vår helg har gått i svullandets tecken.
Det började på fredagen med Tacos, sen kom mamma, Ulf och Linnea hit och vi såg på "Så ska det låta" tillsammans, drack kaffe och åt kakor. Senare åp kvällen åkte ostkrokspåsen fram (Jag fick dock inte i mig några, men Martin åt med god aptit)
   På lördagen efter att Martin hållit på med veden tillräckligt länge för att lessna for vi till mina svärföräldrar och hälsade på, där fick vi glass med hallon och en massa kakor. Åt så det stog ut genom öronen. Men inte nog med det, då vi kom hem satte vi fart på grillen och grillade kycklingfileér, till det åt vi hemgjorda strips och morotsstavar, sallad o beasås. Det var gooott =)
   Men tro inte att det räckte med detta, nejdå, efter vi hade ätit upp och plockat undan stuvade vi in djuren i bilen och for hem till Kent och Inger o hälsade på, där bjöds på ostkrokar och chips. Sen lite senare fick vi även varma mackor med svampstuvning. Efter det rullade vi hemöver, såg lite på tv sen slocknade vi.
  Söndag: nu kommer vi till självaste finalen av ätandet. Det började med 2-årskalas, 2 tårtor, smörgåsar och en massa kakor. Precis då vi kom hem  ringde mamma och bjöd oss på middag (köttfärslimpa) så det tackade man ju självklart inte nej till. Än en gång åt vi tills det stog ut genom öronen, sen avslutade vi med kladdkaka och grädde. Men där satte vi även stopp för svullandet. Det fanns verkligen inte plats för nå mer!

NU ska jag kika på tv sen blir det till att börja med maten.''Adjöss

Tävling



image613 
Jag är med och tävlar om två presentkort á 500 kr
från funkybaby.seNikitas blogg.
Var med och tävla du också!


Luugn i bussen, ingen bebis ännu!


Nej som rubriken lyder så befinner sig bebisen fortfarande på insidan =)
Anledningen till den dåliga uppdateringen är helt enkelt att datorn varit avstängd i flera dagar och jag har inte haft någon lust att starta den =) Har haft annat å göra! Ingen viktigt dock.

Var ju hos barnmorskan i tisdags, där konstaterades att bebis är är fixerad. Barnmorskan tyckte att den gott och vä kan få komma ut nu om den vill det. Vad hon menar med det vet jag inte, är det en JÄTTEbebis kanske? =)
Hade ven rätt högt blodtryck, men alla andra värden var bra så tydligen oroades inte bm av detta.
Jag har väldigt mycket sammandragningar, hemskt mycket värk nere i ryggen samt "mensvärk" och jag är allmänt obekväm i min egen kropp. Men så är det att vara gravid antar jag =)

Jag har inte tid att sitta å uppdatera nå mer nu. Men har ni nå frågor så släng fram dem =)

RSS 2.0