Fru Svanberg

I söndags var vi ju in på akut-UL, där konstaterades att jag hade grus (eller sludge som det så fint heter på sjukhusspråk) och småstenar i gallblåsan. Man såg även att ena gallgången var vidgad, troligtvis hade en stor sten gått igenom där, dessvärre såg man inte ända ner till slutet av den gången, så risken fanns att det satt fast någonting längre ner. Men dem skickade hem mig iaf.
   Vi planerade att jag skulle avvakta i 2-3 veckor, sedan skulle jag få en tid där det skulle DISKUTERAS operation. Så vi åkte hem från sjukhuset, väl hemma mådde jag fortfarande PISS, hade så ont så jag ville inte vara i min egen kropp.

Det resulterade i att vi for in på akuten på måndag förmiddag, jag behövde några starkare tabletter nämligen. Men dem ville inte släppa mig därifrån, så jag blev inlagd och en akut operation bokades till dagen efter (tisdag) Jag blev lovad att ha Devin med mig fram till operationen. Så Martin åkte hem och jag rullades upp på avdelningen, där sa dem att Devin inte alls fick sova där, utan skulle upp på barnavdelningen. ICKE sa jag.. Ville verkligen inte lämna honom där ensam. Så Martin fick åka tillbaka och hämta honom.

Det gick bra för dem (Martin&Devin alltså) Han gallskrek i 1.5 timme, men sen har han varit lugn. Han får ersättning nu medans jag inte kan amma. Jag pumpar ur mjölk och slänger, den är ju alldeles full i droger =)
Men sent ikväll eller imorgonbitti kan jag nog börja amma igen.

Hur som helst. Igår vid 15 på eftermiddagen opererades jag, dem tog bort gallblåsan och upptäckte även att det satt fast en stor sten i ena gallgången, så dem fick gå ner med en grej i halsen på mig och köra ner den i tarmarna, och ta ut den den vägen. Detta gjorde att operationen tog lite längre tid än nödvändigt, men men..

Tror att jag var färdigopererad vid 18.30-19.00, det var INTE roligt att vakna ur narkosen, jag vaknade av att en doktor sa nånting i stil med: är du vaken? Och i samma sekund kände jag att jag inte kunde andas, skitläskigt! Men så drog dem ur slangen jag hade ner i halsen, då gick det bra att andas igen. Men fy vad jag mådde knas i flera timmar efteråt. Fick ligga på IVA när jag skulle vakna till mig, det var nog fullt på uppvaket eller så. Inte förrän klockan 23.00 rullades jag upp på avdelning 15 (där förövrigt min farbror ligger)

Så idag är jag lite mör i kroppen. Jag har fruktansvärda gaser. När den opererar bort gallblåsan fyller dem buken med luft, även att dem fyllde min magsäck med luft för att få ut stenen i gallgången. Så jag fiser värre än jag vet inte vad. Men jag har fått komma hem iallafall och det är skönt. Martin håller på att laga mat just nu, den stackaren kommer att få passa upp på mig i några dagar nu, och sammtidigt ta hand om Devin.
   Men han gör ett riktigt bra jobb!

Nu orkar jag inte sitta upp längre,. Har så förbannat ont i magen

Adjöss